Kram-anatomi
Män som hatar kvinnor
Hämdens hämd står Lisbeth Salander för. Hon löser problem på sitt eget sätt. Kanske inte det jag hade valt, men ingen kan kalla henne varken dum eller vek. Det behövs starka kvinnoskildringar. Det behövs någon som säger ifrån.
Det behövs en Lisbeth Salander.
Ibland kan det tyvärr bli lite magstarkt. Ingenting är dock värre än de människor som behöver stå ut med att bli så förnedrade. Människor som råkar ut för övergrepp i sin vardag.
Det behöver inte vara så!
Till den 20 april kan man se hela serien från början på SVT play.
Förståndigt?
Återvunnen delseger
Tre veckor med frukost varje dag. Jag känner till och med ett sug efter att få sitta där vid köksbordet en stund. Varmt kaffe i koppen, radion som skvalar, en tidning. Vanan är åter!Jag halkade ner några höjdmeter, men är nu ikapp. Vandringen uppför berget med vardagsrutiner fortsätter.
Diskberget är nästa mål. Det har växt på sig under de senaste veckorna. Matterhorn är fortfarande högre och spetsigare, men tallrikarna kämpar på. Lite och ofta är min taktik att bemästra dem. Jag börjar på en gång!
Tolksamtal på psykiatrin
"Du måste hjälpa mig härifrån!"
Kandidat Maskrosen sneglar mot handledaren som lugnt lutar sig tillbaka. Avvaktar.
"Du är den enda som kan rädda mig."
Han sneglar bort mot oss. Tillbaks mot telefonluren.
Att ha tolksamtal via telefon är ingen bra lösning då patienten är psykotisk. Då tolkens telefonröst bara blir en röst i mängden...
SM i EKG
Årets SM i EKG är i full gång. Fortfarande kan man hoppa in i tävlingen om man skulle vilja.
Ta en titt och testa träningsEKGt!
Ångestloppet
Jag gillar galna idéer! :)
Hudfärgat?
Bättre förr?
I en av hyllorna på sjukhusbiblioteket fanns en spännande bok. Manual of military neuropsychiatry från 1944. I den kan man bland annat läsa om Posttraumatiskt syndrom, vilket innebär neurologiska symtom efter en hjärnskakning.Det vi idag kallar posttraumatisk stress står under rubriken Hysteri.
Där får man lära sig att: "Hysteri är en term som används alldeles för brett. Civilt är de flesta patienterna kvinnor, men i krig kan de extrema situationerna tvinga fram symtomen även hos män." Den vanliga patienten är "en kvinna med ett ansikte som en bebisdocka, pojkaktig figur och en omogen livmoder" och utvecklar de "pseudoneurologiska" symtomen för att "bekräfta sig själv".
Det har nog hänt en del på sextio år ändå...
Snart frontförflyttning
Äntligen är bakslaget upphämtat!
Ibland har man tur
Vissa lär sig av misstagen, andra...
Att jag inte har tänkt på det förut...
Hur kan du veta det! ville jag skrika. Och sen fick jag en insikt.
Att inte våga lita på att man klarar tentan, att inte våga lita på att man får jobbet, att tvivla på vardagssaker... Det är det många som gör. Men att våga lita på personer, att livet i det stora hela blir bra, det verkar många runtomkring mig ta för givet. De runtomkring mig verkar ta för givet att det finns vänliga människor runtomking dem. Ta för givet att ingen kommer att göra dem illa.
Det vågar inte jag göra. Jag vet att det kan gå åt skogen. Jag vet att det finns situationer som jag inte kan hantera. Jag vet att det finns människor som jag inte kan försvara mig inför. Trots att jag är stark. Trots att jag är smart. Trots att jag har bra människor runtomkring mig.
Det räcker inte alltid.
Jag saknar spärren att "det kan inte hända mig".
För det har hänt.
"Nämen, hur är det?"
En orolig skötare stannade i korridoren utanför läkarexpeditionen och tittade på mig med huvudet på sned. Tog några snabba steg och gav mig en lätt kram.
"Eh, va? Öh... Det är bra?"
Svarade kandidat Maskrosen förvånat.
Där satt jag för mig själv och väntade på överläkaren. Ritade lite i ett block, läste lite, fördrev tiden. Tänkte eller kände inte något speciellt.
Uppenbarligen lyste det igenom ändå.
För en gångs skull var det någon som såg hur jag mådde!
Med ens var inte världen så hemsk längre.
Sunshine award
Nu har jag satt mig ner och funderat, prioriterat och formulerat.
Detta är bloggarna som jag ger Sunshine award.
(Som ni kan se i ett tidigare inlägg har jag själv fått utmärkelsen av Mib.)
Barnläkarbloggen Fyra barnläkare plus gästskribenter som bloggar till förmån för Lilla barnets fond. Intressant, viktigt och roligt om världen kring och med barn.
Lars H Gustafsson Barnläkaren och författaren bloggar om stort och smått. Mestadels barn. Många viktiga funderingar och åsikter!
Psykiatern En specialist i psykiatri som bloggar kring aktuella frågor. Alltid analyserande. Alltid tankeväckande. Läsvärt!
Psykbryt Underrubriken "alla genier är psykiskt instabila" säger mycket om bloggens andemening. Galet, roligt och allvar blandat huller om buller.
EllaMarie En 16-årig tvåbarnsmamma som fick sina tvillingar när hon var 15. Klok, genuin och stark. En människa att beundra och lära sig av!
Heja Abbe Abbe är en kille med hjärtfel. Och kromosomfel. 22q11. Eller CATCH 22. Det här är Abbes pappa som skriver om hur livet är när det inte blir som det skulle. Har du inte varit inne på Heja Abbe än? Ta en titt nu!
En forskares betraktelser Forskaren Erika Rindsjö skiver om vetenskap och forskning. Spännande läsning om man befinner sig inom den medicinska professionen!
Det perfekta tomrummet En idé- och vetenskapshistoriker som ser världen på ett annat sätt än jag gör. Han får mig ofta att tänka i nya banor och ger mina tankar fart. Tack för det!
Moderna myter En blogg som diskuterar myter i det moderna samhället. Många inlägg handlar om klimatfrågan.
NE - Kunskapsbloggen Nationalencyklopedin på nätet låter sina läsare vara med och tycka till, berätta och skriva. Intressant läsning!
The Sunshine Blog Award is awarded to bloggers whose positivity and creativity inspire others in the blog world.
The rules for accepting the award are:
1. Put the logo on your blog or within your post.
2. Pass the award to 12 bloggers.
3. Link the nominees within your post.
4. Let them know they received this award by commenting on their blog.
5. Share the love and link to the person from whom you received this award.
Sen räckte inte utnämningarna till längre. Men jag kan inte skriva en länksamling utan att nämna de bloggar jag följer regelbundet. Det minsta jag kan göra är att i alla fall lista deras sidor. Vardagstankar av människor i olika livssituationer. Gå in och läs!
FiaLisa
Mårr
Doktoranden
Yetanotherkandidat
Forskarmamman
Remiss till kramterapeut?
Får man det?
Bete noire
Denna söndag blir en dag präglad av sömnskuld. Mardrömmarna kommer oftare och oftare. Min terapeut ler och säger att det är positivt - det betyder att vi är på väg framåt. Det är säkert sant. Men det är jobbigt.Jag längtar efter att få sova en hel natt. Jag längtar efter att få känna mig utsövd.
Jag är på väg dit, det vet jag. Jag är på väg framåt. Det kommer att bli bra. Det kommer att ordna sig.
Det gäller bara att stå ut hela vägen fram.
Sunshine award
Titta så fint jag har fått av Mib! Tack! :)
Till det hela hör att jag dessutom ska leta reda på 12 bloggar att rekommendera vidare. Några stycken dyker upp på listan i huvudet direkt, men inte tolv stycken... Jag ska ta mig lite tid att fundera och återkommer med några förslag senare.
(Vill ni ha tips innan dess kan ni ju titta på länkarna i menyn till höger - där ligger de bloggar som jag brukar läsa regelbundet.)
:)
Jag njuter av solen. Glömmer för en stund allt det där jag borde göra och bara står och tittar på naturen. Har inte ens vett att ha dåligt samvete. Allt det andra kan göras senare. Solen som värmer skönt däremot kan försvinna vilken minut som helst.En lång promenad. Seg i benen och trött i kroppen när jag kommer hem. Segnar ner i soffan med en bra bok. En kopp te, lite frukt i bitar. En varm filt.
Ikväll väntar middag och myskväll med några av mina favoritmänniskor.
Idag är en bra dag! :)
Nu så!
En hel vecka med frukost varje dag!
Heja, vad jag är bra!
Pseudonerver i kläm
Vissa personer triggar någon öm punkt. En del människor är tydligt ute efter att provocera, dem har jag inget problem med att hantera. Det som är svårt är när jag blir provocerad utan att det har varit patientens avsikt. När problemet egentligen ligger hos mig, inte hos patienten. Något ligger och skaver mot irritationsnerven och ger mig små utbrott inombords.
Jag försöker att inte hantera dessa människor annorlunda än andra människor i min omgivning, men det är svårt. Är jag avogt inställd till dem kommer det med största sannolikhet märkas i både mitt beteende och mina bedömningar.
Något som jag får jobba med - som alla människor måste jobba med. När jag har hittat vad det är som irriterar mig kan jag också lättare lägga det åt sidan. Antar att det är en del i att mogna in i läkarrocken.
Att uppskatta det lilla
Ni vet hur man inte har vett att uppskatta saker förrän de försvinner.
Mitt varmvatten har bestämt sig för att försvinna.
Vet ni hur kallt det är att tvätta håret i vinteravkylt vatten?!
