Lättköpt?
Tänk att två små korta meningar kan göra mig så lycklig! Det finns människor som bryr sig. Det finns människor som tänker på mig. Det finns människor som tycker om mig.
Det här blir en bra dag! :)
Dagens blunder
Därför blev dagens upplevelse i mataffären lite extra chockartad.
Storhandling utförd (Maskrosen känner sig stolt som har tagit sig iväg för detta - äntligen!). Många kassar upplagda på bandet. Bärhjälp ordnat.
Ett elakt pip från kortautomaten.
Transaktionen kan ej utföras.
Hur gick det här till?!?
Små framsteg
Kanske är det trevligare med rena toaletter ändå. Kanske vore det bättre med rena kläder och tömda soppåsar. Kanske är det värt att lägga lite tid på att städa ibland.
En känsla av att vilja ta tag i livet smyger sig starkare och starkare. Det går inte fort och det är inte utan bakslag, men det går framåt. Successivt. Trevande. Men med rätt riktning.
Flera gånger om dagen kommer tankarna och jag blir alldeles lycklig.
Tänk att någon gång i framtiden få ha ett "vanligt" vardagsliv!
Life is a rollercoaster
En gränsfråga
Hur sätter man tydliga gränser utan att verka otrevlig?
Det sägs att tiden läker alla sår...
Inre ro?
Hela dagen.
Sjuka människor som jag vek ut och in på mig själv för att hjälpa.
Ändå står jag där med utskällningnen rätt i ansiktet för att jag inte gör tillräckligt.
Det var inte mig han skällde på egentligen. Jag vet det.
Jag ska inte ta åt mig. Det är väl klart.
Men det krävdes många djupa andetag för att hålla mig professionell även efter tio timmars hårt arbete och x antal minuters utskällning senare.
Många.
Kärlekstrubbel
Det finns någon som tycker om mig.Väldigt mycket.
En kille.
Det är något som borde vara bra. Det är något som borde göra mig glad. Det är något som jag borde trivas med.
Istället är det en hemmakur av exponeringsterapi.
Kärleksfulla ögon - flashback
En varm hand på min arm - flashback
Några vänliga ord - flashback
Det ska inte vara så här!!
Vardagslängtan
Ju tröttare jag är desto deppigare blir jag. Ju deppigare jag är desto mindre äter jag. Ju mindre jag äter desto sämre sover jag.
Ond cirkel.
Ska bli skönt att få tillbaka lite rutiner i livet. Om en vecka är vardagen igång igen. Kvällskurser drar igång vårterminen. Schemat är återigen fullbemannat. Affärerna har öppet som vanligt.
Jag gillar "som vanligt"!
Epikris
Nyårsafton. En möjlighet att sammanfatta och reflektera. Nystart.
Under året som gått har jag lyckats flytta ifrån det hemska och starta upp en ny värld på en ny plats. Kampen om att klara av vardagen kantas numer av kampen med att stå ut med att ha det bra. Hur konstigt det än låter. Människor som bryr sig, människor som har tid. Människor som tycker om mig.
Jag har fortfarande inte vant mig.
Vardagsrutinerna har bättrat på sig även om det fortfarande är en bit kvar. Frukost och disk hänger kvar. Tvätten och städning släpar efter.
Nytt jobb med ständigt nya arbetsplatser. Växer in i läkarrollen och försöker växa även i vardagen.
Äntligen är mitt liv på väg någonstans!
Gott nytt år på er allihop!
Jourslaven anmäler sig
Måste tyvärr erkänna att det känns lite skönt!
God jul!
Tänker på er alla där ute. Jag skålar med dem som vill klockan två.
Hoppas att ni får en bra dag!
Nu är det jul igen
Övergivenhet.
Gömd under en filt med andetagsfuktig luft. Ljudlösa snyftningar och långsamma tårar.
Inte synas. Inte märkas.
Bara hålla sig undan och sluta att existera. I alla fall en liten stund.
Bara hålla andan och inte finnas. I alla fall tills det är över.
Återigen är jag fem år och hela världen är alldeles för stor för att behärska. Mitt vardagliga förnuft har tagit flyget till vintersemestern, kvar blev de gamla överlevnadsmekanismerna. Jag vill inte vara med om det här en gång till! Jag vill vara stor nu!
En annan typ av julkänsla.
Tankefälla!
Om det händer något positivt skäms jag.
Som att jag inte vore värd det.
Det är väl dumt!
