Flashback

Flera av er har frågat vad en flashback är. Jag nämner det till och från, men har tydligen aldrig förklarat ordentligt.

I min värld är det så vanligt att jag inte ens tänkte på att det inte var ett allmänt vedertaget begrepp. Ledsen för det.

En flashback är "återupplevande av påträngande minnen". Jag har hört flera beskriva det som att bli överkörd av ett tåg. Minnen från de trauman man har varit med om tränger sig på och för en stund är det som att det händer igen.

Ofta finns det något som utlöser en flashback, men det är inte säkert att man själv är medveten om vad. Det kan vara en doft, ett ansiktsuttryck, en känsla... Vad som helst egentligen.

Det är ett av symtomen på PTSD. Enligt diagnossystemet DSM-IV kallas det "återupplevandesymtom".

Humanism

Enligt SAOL är humanism en "åskådning eller kulturströmning som framhäver det allsidigt mänskliga".

Själva ordet humanism är relativt nypåkommet, men innebörden har funnits länge. Man skulle kunna kalla det en livsfilosofi.
  Grunden, som i många andra livsfilosofier är den gyllene regeln. Medmänsklighet och respekt är två grundläggande ord.

Kort sagt ett alternativ för dem som inte känner sig bekväma med en religiös tro men fortfarande tycker att det är viktigt att vi människor bryr oss om varandra.

En längre faktaartikel om humanism finns på Wikipedia. Information finns även på Humanisternas hemsida eller på Think Humanism.

Bilden är Happy Human, den internationella symbolen för humanism.

KASAM - Känsla Av SAMmanhang

Begreppet myntades av Aaron Antonovsky som var professor i medicinsk sociologi. Tanken på vad som gör oss friska - i motsats till vad som gör oss sjuka - var drivkraften. Hur kommer det sig att en del människor överlevde koncentrationslägrens vedervärdiga vardag? Vad är det som får oss att orka lite till när hemskheter drabbar oss?

Svaren landade i "känslan av sammanhang". Detta i sin tur delas in i tre undergrupper:
Begriplighet: I vilken mån den inre och yttre välden är förståelig, strukturerad och förutsägbar.
Hanterbarhet: Vilka resurser som finns inom en själv och i omgivningen för att hantera det som händer.
Meningsfullhet: Att det finns ett värde med att genomföra sina vardagliga sysslor och kämpa sig igenom svårigheter.

Antonovsky poängterar att man inte bör separera dessa tre från varandra utan bedöma dem i jämförelse med varandra, efter som de alla påverkar varandra. KASAM-värdet får man ut genom att besvara ett frågeformulär. Höga poäng innebär hög känsla av sammanhang och sannolikt en bättre möjlighet att bemöta motgångar.

Ett internetbaserat KASAM-formulär finns här. Jag har ingen uppfattning om hur seriös sidan är, så se det mest som en rolig grej.

Sunshine award



Nu har jag satt mig ner och funderat, prioriterat och formulerat.
Detta är bloggarna som jag ger Sunshine award.

(Som ni kan se i ett tidigare inlägg har jag själv fått utmärkelsen av Mib.)




Barnläkarbloggen
 Fyra barnläkare plus gästskribenter som bloggar till förmån för Lilla barnets fond. Intressant, viktigt och roligt om världen kring och med barn.

Lars H Gustafsson Barnläkaren och författaren bloggar om stort och smått. Mestadels barn. Många viktiga funderingar och åsikter!

Psykiatern En specialist i psykiatri som bloggar kring aktuella frågor. Alltid analyserande. Alltid tankeväckande. Läsvärt!

Psykbryt Underrubriken "alla genier är psykiskt instabila" säger mycket om bloggens andemening. Galet, roligt och allvar blandat huller om buller.

EllaMarie En 16-årig tvåbarnsmamma som fick sina tvillingar när hon var 15. Klok, genuin och stark. En människa att beundra och lära sig av!

Heja Abbe Abbe är en kille med hjärtfel. Och kromosomfel. 22q11. Eller CATCH 22. Det här är Abbes pappa som skriver om hur livet är när det inte blir som det skulle. Har du inte varit inne på Heja Abbe än? Ta en titt nu!

En forskares betraktelser Forskaren Erika Rindsjö skiver om vetenskap och forskning. Spännande läsning om man befinner sig inom den medicinska professionen!

Det perfekta tomrummet En idé- och vetenskapshistoriker som ser världen på ett annat sätt än jag gör. Han får mig ofta att tänka i nya banor och ger mina tankar fart. Tack för det!

Moderna myter En blogg som diskuterar myter i det moderna samhället. Många inlägg handlar om klimatfrågan.

NE - Kunskapsbloggen Nationalencyklopedin på nätet låter sina läsare vara med och tycka till, berätta och skriva. Intressant läsning!



The Sunshine Blog Award is awarded to bloggers whose positivity and creativity inspire others in the blog world.
The rules for accepting the award are:

1. Put the logo on your blog or within your post.
2. Pass the award to 12 bloggers.
3. Link the nominees within your post.
4. Let them know they received this award by commenting on their blog.
5. Share the love and link to the person from whom you received this award.


Sen räckte inte utnämningarna till längre. Men jag kan inte skriva en länksamling utan att nämna de bloggar jag följer regelbundet. Det minsta jag kan göra är att i alla fall lista deras sidor. Vardagstankar av människor i olika livssituationer. Gå in och läs!
FiaLisa
Mårr
Doktoranden
Yetanotherkandidat
Forskarmamman


Sunshine award


Titta så fint jag har fått av Mib! Tack! :)

Till det hela hör att jag dessutom ska leta reda på 12 bloggar att rekommendera vidare. Några stycken dyker upp på listan i huvudet direkt, men inte tolv stycken... Jag ska ta mig lite tid att fundera och återkommer med några förslag senare.

(Vill ni ha tips innan dess kan ni ju titta på länkarna i menyn till höger - där ligger de bloggar som jag brukar läsa regelbundet.)

ICD-10

ICD-10 är ett internationellt diagnossystem som används för att klassificera sjukdomar. Varje sjukdom och tillstånd har fått en egen kod. Tex har blindtarmsinflammation koden K37.9, hjärtinfarkt I21.9 och hicka R06.6.

Det finns även "orsakskoder" där man kan specificera hur en skada/ett tillstånd har uppkommit. Tex finns det 63 olika koder för olika varianter av bett av krokodil.

En del koder är mer användbara än andra...

För att få reda på vilken kod en diagnos har kan du söka här.

Spegelneuron

Spegelneuron är en typ av nervcell i hjärnan som hjälper till med härmning och inlärning. De är till exempel orsaken till att en gäspning eller ett leende smittar. 
 
Så fort vi ser en annan levande varelse utföra en rörelse aktiveras spegelneuronen och sätter igång samma rörelse även hos oss. När man med hjälp av röntgentekniker tittar på hjärnan kan man se att samma banor aktiveras i hjärnan som om vi skulle utföra rörelserna, även vid de tillfällen då vi inte gör det.
  Små barn har svårare att motverka de här signalerna och utför i högre grad samma rörelser som omgivningen. Som vuxna har vi lärt oss att blockera vissa signaler och härmar inte våra medmänniskor rakt av, men betydligt mer än vi tror!

Kort och gott kan man säga att spegelneuronen är en del i vår empati. Vi speglar vår medmänniskas ansiktsuttryck, kroppshållning och tonfall och får därigenom en känsla inom oss av vad han/hon känner.

Vill ni läsa mer finns det en bra artikel från Läkartidningen.

Informationen är hämtad från föreläsningar under läkarprogrammet, läkartidningen, wikipedia samt "Descartes misstag" av Antonio Damasio.

Influensavaccin

Från alla håll och kanter får jag frågan om man ska vaccinera sig, så nu tycker jag att det börjar bli läge för ett inlägg om det.
  Jag måste börja med att poängtera att kring det här har jag inga direkta kunskaper. Trots att inlägget ligger under kategorin fakta innehåller det mest mina egna åsikter. Jag har kunskap kring vaccinationer generellt, men inga kunskaper om det här specifika vaccinet.

Ja, jag tycker att du ska vaccinera dig.

Speciellt om du är sjuk, men även om du är frisk. Det finns ett begrepp som kallas "herd immunity" som innebär att en hel grupp människor blir immun mot sjukdomen. Det uppnår man om tillräckligt många vaccinerar sig (dvs alla behöver inte göra det!). Sannolikheten att en smittas blir då liten, även bland de som inte har vaccinerat sig.
  Detta kan vara bra att ha i åtanke tex kring spädbarn. Barn under tre månader bör man inte vaccinera, men de kan fortfarande drabbas hårt om de blir smittade av influensan. Med "heard immunity" skulle de kunna klara sig ifrån att bli smittade.

Det pratas mycket om binverkningarna på medicinen. Är det värt det om man nu mår så dåligt av vaccinet?
  Ja, jag tycker det. Många har fått ont i armen, men inte så mycket mer. Andra har fått en "mini-influensa" med muskelvärk och lite feber. De fall som i media har orsakat dödsfall är inte kopplade till vaccinet (vad man vet ännu) utan beror snarare på dessa personers grundsjukdom.

Ett annat argument som är värt att ta upp är att än så länge är svininfluensan mild i de flesta fall. Men vi vet inte hur det kommer att se ut framöver. Virus ändrar hela tiden på sig. Det skulle betyda att den kan bli värre. Men det vet vi inget om än.
  Å andra sidan kan man också argumentera för att om viruset ändras för mycket hjälper inte det här vaccinet ändå.

Jag tycker att ni alla ska vaccinera er. Om inte för er egen skull så för er omgivnings. Vad tycker ni som är inne här och läser? Har ni någon annan åsikt? Håller ni med? Berätta gärna vad ni tänker! (Kom ihåg att vara tydliga med vad som är fakta och vad som är åsikter...)
 
Vill ni läsa mer om influensan kan jag rekommendera den här sidan där samlad information från olika myndigheter i Sverige finns.


Tystnadsplikt

Med flera inlägg om patienter på kort tid måste jag bara påminna er om att tystnadsplikten fortfarande är något jag bryr mig om... ;)


Könsneutrala pronomen

Hen och henom
Hans Karlgren föreslog i en artikel 1994 att ordet hen ska användas istället för hon/han i svenskan, men det finns indikationer på att förslaget är ännu äldre. I hen-förslaget (som är det vanligast förkommande) används "hen" i subjektform precis som han/hon och henom i objektform precis som honom/henne. Ordet hen kan ha inspirerats från finskans hän.


En istället för man

"En" har historiskt använts i samma betydelse som "man" normalt används för idag (till exempel: "en får vara glad att en lever"). Dock användes det förr inte heller i alla de sammanhang "man" nu används i.

  I norskan förekommer det också att "en" används "en" istället för "man", vilket dock också är vanligt förekommande även i detta språk.

  I engelskan används one när svenskan använder "man", vilket dock egentligen kommer från franskans on. Användandet av generaliserande termer är emellertid betydligt vanligare i svenskan än i engelskan; när svenskan använder "man kan inte..." för att exemplifiera något är det vanligare att pronomet "you can't" och inte "one can't" när samma sak ska exemplifieras på engelska.

Texten här ovan är hämtad från Wikipedia och lätt redigerad av undertecknad.


Brännskada, grad 1

Ytlig brännskada (endast epidermis) som ger rodnad, sveda ömhet och klåda. Ett typiskt exempel är solbränna. En handduk doppad i svalt vatten kan läggas på vid mycket besvär. Även kylbalsam och hydrokortison kan hjälpa. För det mesta läker dessa skador av sig självt och inga ärr bildas.

Allra bäst är förstås solkräm i god tid som förebyggande behandling. ;)

ICD-10: T30.1 Brännskada av första graden på icke specificerad kroppsregion

(Ska man vara fullt korrekt är graderingen av brännskador i 1, 2 och 3 på väg bort, men det var lite roligt att få skriva om ändå...)

Anmälningsplikt

Enligt svensk lag måste man som sjukvårdspersonal anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn under 18 år far illa. Denna plikt gäller även tex lärare. Det är en sträng lag som kräver att man anmäler just på misstanke om att ett barn far illa. Man behöver alltså inte alls vara säker, det är socialtjänstens ansvar att utreda. Det kan gälla misstanke om vanvård, föräldrars oförmåga och/eller fysiska och sexuella övergrepp.

Arbetar man i hälso- och sjukvård, socialtjänst och kriminalvård har man plikt att anmäla även om man inte har träffat barnet, men misstänker att det finns risk att barnet far illa. Det kan t ex innebära att man har en patient som man vet är förälder men som man misstänker inte klarar av det uppdraget, utan att faktiskt ha träffat barnet.

I dessa fall upphör alltså tystnadsplikten att gälla och kräver tvärt om att man berättar (även om man fortfarande inte kan prata fritt, tystnadsplikten begränsar fortfarande det som inte berörs av en socialanmälan).

Om faktainlägg

Färdigt! Nu har jag fåt till en text om antidepressiva läkemedel. Det finns hur mycket som helst att skriva, men jag har försökt hålla det kort och lättförståeligt. Därför har jag utelämnat en mängd saker. Är det något mer ni undrar eller har synpunkter på är ni välkomna att lämna ett mail i min inbox. Kom ihåg att jag inte är någon psykiater, men jag lyssnar gärna på era kommentarer och svarar så gott jag kan på era frågor!

För er som är intresserade kan jag rekommendera Pillret av Ingrid Carlberg. En spännande bok om hur utvecklingen av de antidepressiva läkemedlen har gått till, hur läkemedelsföretagen har lanserat dessa och hur sjukvården har svalt läkemedelsföretagens bete.

Antidepressiva läkemedel

SSRI Selective Serotonin Re-uptake Inhibitor
Detta är numer den vanligaste av de antidepressiva läkemedlena. Från början lanserades det som ett medel mot depression men används nu även mot t ex tvångssyndrom, paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom, PTSD samt social fobi.


I hjärnans nervceller skickas signaler som elektricitet. Mellan cellerna däremot måste signalerna föras vidare med kemiska molekyler. Serotonin är den molekyl som reglerar stämningsläget. Det läkemedel av typen SSRI gör, är att den hindrar nervcellerna från att "städa upp" det serotonin som är överflödigt då en signal ska föras över. Resultatet blir att mer serotonin finns kvar mellan cellerna och det kan höja stämningsläget så att man blir mer tillfreds.

Tyvärr kan det ta ett tag från det att man börjar ta medicinen tills man får en full effekt. Man brukar säga att man ska äta medicinen åtminstone i tre månader innan man kan säga att man inte har fått någon effekt.
  Till en början kan man också få ganska mycket biverkningar i form av tex illamående, yrsel eller huvudvärk. Det är därför man ska trappa upp dessa mediciner successivt. Dvs börja med en mycket låg dos och höja 1-2 gånger per vecka tills man når den dos där man har bäst effekt. Liknande symtom kan man få då man ska sätta ut medicinen och det är därför viktigt att även trappa ut medicinen successivt.
  Dessa utsättningssymtom är inte samma sak som abstinens! Det är en viktig skillnad att göra, då dessa mediciner inte alls är beroendeframkallande (som tex läkemedel från familjen bensodiazepiner).
  De biverkningar som kan finnas kvar efter upptrappningsperioden är viktökning elller viktminskning, darrningar, munntorrhet, yrsel, illamående samt förlust av sexuell drift.

Exempel på läkemedel av SSRI-typ: Fluoxetin (Fontex, Prozac), Sertralin (Zoloft), Paroxetin (Seroxat), Citalopram (Cipramil, Celexa), Escitalopram (Cipralex)

SNRI Serotonin and Norepinephrine Re-uptake Inhibitor
Om man inte får en tillräcklig effekt med SSRI kan man gå vidare och prova SNRI. Dessa påverkar inte bara serotonin utan även molekylen noradrenalin. (För en närmare förklaring av mekaniskmen, se ovan.) Detta gör att man kan få en bättre effekt, men man får oftast även mer biverkningar. Därför börjar man i första hand fortfarande med SSRI.

Exempel på läkemedel av SNRI-typ: Venlafaxin (Efexor, Efexor Depot), Duloxetin (Cymbalta)

Tricykliska antidepressiva (TCA)
TCA är en äldre form av antidepressiva läkemedel. TCA påverkar förutom serotonin och noradrenalin även histamin och acetylkolin. Eftersom det är så brett har det en kraftig effekt och används mot svårare depressioner. Tyvärr är det ett läkemedel som blir mycket farligt om man tar överdoser eller tar dem i samband med alkohol. Därför är man försiktig med att använda de här läkemedlen utanför sjukhuset.
 
Exempel på läkemedel av TCA-typ: Klomipramin (Anafranil), Amitriptylin (Tryptizol)


Andra typer av antidepressiva läkemedel
Mirtazapin (Remeron) är ett läkemedel som kan användas ensamt eller i kombination med ett annat antidepressivt läkemedel (ej av typ MAO-hämmare!). Fördelen med mirtazapin är framför allt att det gör att man blir trött och kan därför hjälpa mot sömnbesvär som är mycket vanligt vid depression. Vanliga biverkningar är tex sömnighet samt viktuppgång.

MAO-hämmare Dessa läkemedel blockerar det enzym som ska bryta ner serotonin. Resultatet blir att mer serotonin finns kvar mellan nervcellerna. Det här var de första antidepressiva läkemedlen som användes. Numer används de sällan då de nyare medicinerna har mindre biverkningar och bättre effekt.


Har jag glömt något? Skicka ett mail till [email protected]!


Pelargonium graveolens

Jag har fått tips om en blomma för läkare. Enligt sägen ska Dr Westerlund ha rekommenderat denna som blomma i väntrummet (eller sovrummet). Den utsöndrar nämligen en lugnande doft, bra t ex mot inför-läkarbesöket-oro samt sömnbesvär.  Tydligen är den också relativt lättskött (det tycker vi om!) och ska vara lätt att sätta skott från. Skotten går att plantera direkt i jorden. Var man får tag på ett vet jag inte, men jag antar att det bara är att ta med sig en sax och promenera genom väntrummen på sjukhuset. I något av dem borde doktor Westerlunds hälsoblomma stå och vänta med ett skott!


Vattning
: Regelbundet.

Gödning: Med jämna mellanrum.

Placering: Ljust. Rumstemperatur. Lämplig för utplantering.


Svininfluensan/"nya influensan"

Risken för en pandemi sägs bara öka och öka. Den största pandemin tror jag befinner sig i media. Vill ni läsa fakta som inte gått genom Aftonbladets nyhetssil rekommenderar jag artikeln på Internetmedicin: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=464


Antidepressiva

Flera mail har landat i min mailbox med frågor om antidepressiva. Ett faktainlägg om dessa läkemedel står nu på min att-göra-lista, tyvärr kan det ta någon vecka innan jag hinner få till det. Men det är på väg! ;)

PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom

På engelska heter det post traumatic stress disorder, därav förkortningen PTSD. Det är ett ångesttillstånd som kan uppkomma efter att man har upplevt något traumatiskt, dvs en händelse där man själv varit utsatt för eller sett någon annan utsättas för något "som av de flesta människor skulle uppfattas som traumatiskt".

Inom psykiatrin har man satt samman olika kriterier för alla diagnoser. Detta system kallas DSM-IV. Enligt DSM-IV finns följande symtom på PTSD:

Återupplevandesymptom
där personen återupplever händelsen i mardrömmar eller plågsamma minnesbilder dagtid, s.k. flashbacks. Återupplevandet upplevs inte sällan av den drabbade som att händelsen utspelar sig ånyo och karaktäriseras av starka sensoriska kvaliteter, t.ex. lukt- och hörselintryck.

Undvikandesymptom där personen försöker undvika tankar, känslor, platser, händelser mm som har med händelsen att göra vilket kan leda till isolation. Undvikandet kan visa sig i en oförmåga att minnas viktiga delar av händelsen och minskat intresse av att delta i viktiga aktiviteter. Personen kan också få en känsla av likgiltighet och främlingsskap inför andra människor och ha begränsad förmåga att hysa varma känslor till sina medmänniskor. Upplevelsen av att ens framtid är kort är också ett symptom. Behovet av att undvika kan leda till missbruk, anorexi och/eller självstympning.


Överspändhetssymptom
med irritabilitet, lättskrämdhet, vredesutbrott, överdriven vaksamhet och sömnsvårigheter.


Duration
Symptomen ska enligt DSM-IV varat i mer än 1 månad. Om tiden från händelsen är mindre än en månad kan diagnosen akut stressyndrom vara aktuell. Om symtomen varat i tre månader eller längre används beteckningen kronisk PTSD: om den drabbade lidit av symtom i en utsträckning som kvalificerar för PTSD i mer än tre månader är det relativt ovanligt att symtomen avtar spontant, varför beteckningen kronisk PTSD anses vara meningsfull ur diagnostiskt hänseende.


Funktionsnedsättning
Orsakat signifikant lidande eller försämrad funktion i arbetslivet eller i övriga sociala livet.

Formuleringarna av symtomkriterierna är hämtade från Wikipedia, de är mycket mer lättformulerade än i DSM-IV.


Maskrosbarn

"Maskrosbarn är barn som har det svårt hemma men som klarar sig ändå, ungefär som en maskros kan växa upp genom asfalten. Asfaltsblomma är en synonym till maskrosbarn.

De barn som klarar sig trots alla svårigheter har i engelskspråkig facklitteratur benämnts "superkids", "stress-resilience" eller "invulnerables". På svenska har de i litteraturen förutom maskrosbarn, även kallats "osårbara barn" eller "stressmotståndskraftiga barn"."
- Hämtat från Wikipedia


RSS 2.0