Bete noire

Denna söndag blir en dag präglad av sömnskuld. Mardrömmarna kommer oftare och oftare. Min terapeut ler och säger att det är positivt - det betyder att vi är på väg framåt. Det är säkert sant. Men det är jobbigt.

Jag längtar efter att få sova en hel natt. Jag längtar efter att få känna mig utsövd.

Jag är på väg dit, det vet jag. Jag är på väg framåt. Det kommer att bli bra. Det kommer att ordna sig.
  Det gäller bara att stå ut hela vägen fram.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0