Jag tänker med magen
"Vad tycker du om det här?"
"Vänta lite, jag ska bara känna efter..."
Jag kan förstå mycket, jag kan förklara logiskt. Men det är ändå inte det som räknas i slutändan. Det är magkänslan som styr.
Ibland händer det att magkänslan har fel. Till och med ganska ofta.
Logiken kan inte ge ett fulltäckande svar. Måste ha något att styra med, annars blir jag tokig. Får slipa magkänslan efter hand, men tills vidare är det den som bestämmer.
"Vänta lite, jag ska bara känna efter..."
Jag kan förstå mycket, jag kan förklara logiskt. Men det är ändå inte det som räknas i slutändan. Det är magkänslan som styr.
Ibland händer det att magkänslan har fel. Till och med ganska ofta.
Logiken kan inte ge ett fulltäckande svar. Måste ha något att styra med, annars blir jag tokig. Får slipa magkänslan efter hand, men tills vidare är det den som bestämmer.
Bära matkassar = träningspass
Tog en promenad i solskenet. Passade på att går rundan till affären och handla lite. Inte så planerat att behöva bära matkassarna hela vägen hem...
Å andra sidan var det säkert välbehövt. Konditionsträning med rask gång (för att komma hem så fort som möjligt) och x antal extra vikt. Armstyrka i och med att jag var tvungen att hålla koll på de dinglande kassarna.
Lurade mig själv att tanken hela tiden hade varit att ordna ett litet eftermiddagsträningspass.
Å andra sidan var det säkert välbehövt. Konditionsträning med rask gång (för att komma hem så fort som möjligt) och x antal extra vikt. Armstyrka i och med att jag var tvungen att hålla koll på de dinglande kassarna.
Lurade mig själv att tanken hela tiden hade varit att ordna ett litet eftermiddagsträningspass.
Frontförflyttning!
Diskberget besegras om och om igen. Ofta får jag till att diska med en gång jag använt sakerna, men även om disken lämnas till ett senare tillfälle hinner det inte ta sig proportioner av ett nytt Himalaya.Jag anser därmed slaget om disken vunnet och flyttar fronten vidare mot tvätten. Målet är att hålla tvätten i tvättkorgen och inte låta den flyta ut över hela badrummet och lägenheten.
Positiv insikt
Åka buss är bra. Då får tankarna rulla som de vill och nya insikter dyker upp. Dagens bussingivelse handlar om drömmar.
Mardrömmar har blivit vardag i min värld. Mördad, jagad, fångad, utsatt... Varje natt. Många gånger.
Jag tänker inte så mycket på det längre, så länge det håller sig som vanligt. Ibland är det lite extra djävligt och då är det besvärligt. Annars är det vardag.
Två gånger under veckan har det kommit någon och hjälpt mig. Två gånger har det kommit någon som räddat. Hållt om hårt och sagt att allt kommer att ordna sig. Någon som har fått det hemska att kännas lite bättre.
Är det något som håller på att hända?
Mardrömmar har blivit vardag i min värld. Mördad, jagad, fångad, utsatt... Varje natt. Många gånger.
Jag tänker inte så mycket på det längre, så länge det håller sig som vanligt. Ibland är det lite extra djävligt och då är det besvärligt. Annars är det vardag.
Två gånger under veckan har det kommit någon och hjälpt mig. Två gånger har det kommit någon som räddat. Hållt om hårt och sagt att allt kommer att ordna sig. Någon som har fått det hemska att kännas lite bättre.
Är det något som håller på att hända?
Hm...?
Är det okej att läkare alltid är sena? Är inte det lite respektlöst?
Syntax error
Tröttheten får hjärnan att krascha.
De logiska krokarna missar varandra. Hakar i fel krok.
Eller i tomma intet.
Tankar stannar upp.
Fastnar.
Fastnar. Fastnar, fastnar, fastnar, fastnar, fastnar, fastnar, fastnar, fastnar, fastnar, fastnar, fastnar, fastnar, fastnar, fastnar, fastnar, fastnar, fastnar, fastnar, fastnar
Ånej. Nu har hjärnan hängt sig.
Veckorapport
En vecka som läkare avklarad. Huvudet är fullt av nya intryck. Läkemedelsdoser rullar förbi. Drömmarna är fyllda av vita rockar som fladdrar förbi och patienter som skriker. Hjärnan jobbar full fart med att processa.
'Gav jag verkligen rätt dos morfin till han på 4:3?'
Jag sätter mig upp i sängen.
Jodå, det stämde.
'Tänk om hon på 5:2 egentligen hade en hjärtinfarkt, kanske var det därifrån illamåendet kom?'
Vänder mig och somnar om.
Jobbet är på jobbet. Hemma är hemma.
Just nu är allt intryck och jag anstränger mig att andas mellan varven. Det kommer att landa. Arbetsbelastningen är lagom, jag hinner med. Snart kommer jag att inse att jag faktiskt kan tillräckligt för att det här ska gå bra. Det är inte så stor skillnad mot att vara student. Det finns fortfarande människor att fråga, jag gör ungefär samma saker.
Det kommer att gå bra det här! :)
'Gav jag verkligen rätt dos morfin till han på 4:3?'
Jag sätter mig upp i sängen.
Jodå, det stämde.
'Tänk om hon på 5:2 egentligen hade en hjärtinfarkt, kanske var det därifrån illamåendet kom?'
Vänder mig och somnar om.
Jobbet är på jobbet. Hemma är hemma.
Just nu är allt intryck och jag anstränger mig att andas mellan varven. Det kommer att landa. Arbetsbelastningen är lagom, jag hinner med. Snart kommer jag att inse att jag faktiskt kan tillräckligt för att det här ska gå bra. Det är inte så stor skillnad mot att vara student. Det finns fortfarande människor att fråga, jag gör ungefär samma saker.
Det kommer att gå bra det här! :)
Vill inte veta mer!
Nästa program är Uppdrag granskning som handlar som en pedofil. Dömd till sluten psykiatrisk vård. Men som fortsatt att förgripa sig på barn på sina permissioner.
Jag tror att jag ska sluta titta på TV nu...
Jag tror att jag ska sluta titta på TV nu...
Mitt eller ditt?
Tittar på Rapport. De visar ett reportage om surrogatmammor i Indien. Någon betalar en ofantlig summa pengar till någon annan mot att hon föder deras barn. En av surrogatmammorna berättar att hon gör det för sina egna barn. För att ha råd med deras skolgång.
En livsförändrande händelse för bägge familjer, både den familj som ger ett barn och den som får ett barn.
Ändå knyter det sig i magen på mig.
Får man verkligen göra så?
Är det inskränkt av mig att känna så?
Första dagen...
...har gått bra. Men nu är jag väldigt trött. Ni får nog tyvärr vänta på rapport ett litet tag till. Lite kvällste i soffan och sen sovdags.
EXAMEN!
Nu är jag läkare på riktigt! :)
Läggdags!
Är så trött att jag inte vet om jag står eller sover. Eller både och. Dags att bädda ner Maskrosen trots den tidiga timmen. Tränar inför kommande journätter! Eller hur var det...
Hjälp!
Snart är det dags. Snart är det på riktigt.
HJÄLP!
Hur ska det här gå?!
Hur kan det vara så att jag om bara en ynka vecka är så mycket mer kompetent än jag är nu? Mer pondus, säkrare i min läkarroll.
Vad är det för skillnad förutom att det på min namnskylt står "underläkare" istället för "med. kand."?
Ingen alls.
Jag är fortfarande jag.
Och det är just det som är så läskigt!
God vän?
Beklagade mig för en vän att jag känner mig som ett psykfall.
"Inte då!" svarade hon. "I så fall skulle jag ju också vara ett psykfall!"
'Det är du ju!' tänkte jag, men lyckades hålla munnen stängd.
"Inte då!" svarade hon. "I så fall skulle jag ju också vara ett psykfall!"
'Det är du ju!' tänkte jag, men lyckades hålla munnen stängd.
Van ovana
Mitt livs sista jullov har varit bra. Det bästa på länge till och med.
Ändå trillar jag dit. Kommer på mig själv med att gå omkring och önska att en istapp skulle trilla ner i huvudet på mig. Så kan jag inte hålla på!
Att livet är kämpigt är inget att betvivla. Men att ha det bra och ändå må dåligt - det är inte okej!
Under helgerna har nya glada stunder provocerats fram. Nu har det lugnat ner sig och jag har tid att slappna av. Direkt hinner jag trilla tillbaks i vana och välkända tankebanor. Som om de skulle inge en slags trygghet. Något som jag vet hur jag ska hantera.
Jag måste komma på ett sätt att ersätta dem med nya, mer positiva vanor!
Ändå trillar jag dit. Kommer på mig själv med att gå omkring och önska att en istapp skulle trilla ner i huvudet på mig. Så kan jag inte hålla på!
Att livet är kämpigt är inget att betvivla. Men att ha det bra och ändå må dåligt - det är inte okej!
Under helgerna har nya glada stunder provocerats fram. Nu har det lugnat ner sig och jag har tid att slappna av. Direkt hinner jag trilla tillbaks i vana och välkända tankebanor. Som om de skulle inge en slags trygghet. Något som jag vet hur jag ska hantera.
Jag måste komma på ett sätt att ersätta dem med nya, mer positiva vanor!
Blivande läkare?
Om man öppnar ögonen och det är alldeles svart, då är man medvetslös.
Hilda 7 år
Hilda 7 år
Tillbaks
Hoppas att resten av året fortsätter som de första dagarna så fint påbörjat. Tänk vad mycket enklare livet är när man umgås med underbara människor! :)
