Ibland är livet bara sådär hemskt. Så är det.

Mest av allt är det en kram som behövs då.
Att be om en kram - eller att någon bryr sig - är det läskigaste man kan göra då.

Tänk om den man ber säger nej. Tänk om man tvingas stå där ännu mer ledsen och dessutom övergiven. Tänk att behöva stå ut med ännu mer alldeles själv.

Då är det bättre att aldrig ha frågat. Bättre att aldrig ha blottat sig själv. Bättre att skydda sig själv från risken att bli sviken.

Eller så får man den där kramen som man behöver. Några varma ord. En hand på kinden. Någon som håller om och skyddar.
Ibland är det bra att våga!