:(
"Jag är ledsen. Har du lite tid över för mig? Jag skulle behöva att någon bryr sig lite."
Att det ska vara så svårt att säga!
Ännu svårare är det när svaret blir nej. Ingen tid möjlig att frigöra. Ingen möjlighet att hjälpa, trösta eller finnas till. Ingen ork att skicka glada tillrop - det är för mycket runtomkring.
Hur ska jag då orka?
Att det ska vara så svårt att säga!
Ännu svårare är det när svaret blir nej. Ingen tid möjlig att frigöra. Ingen möjlighet att hjälpa, trösta eller finnas till. Ingen ork att skicka glada tillrop - det är för mycket runtomkring.
Hur ska jag då orka?
Kommentarer
Postat av: Tina
Kram! Det är svårt att få ta plats, och ännu svårare när man försöker men inte möts på vägen.
Postat av: Mib
Hej Maskrosen, jag försökte kommentera nästa inlägg egentligen men det funkade inte. Alla fall så känner jag ungefär likadant så vi kan ju ligga där på varsitt håll och skita i allt en liten stund.
Fast inte hur länge som helst eller hur!
Kram på dej!
Postat av: Nybliven läkare
Jag kunde inte heller kommentera inlägget ovanför. Hm. Men det går ju bra här.
Vill bara skicka en kram! Jag har också haft det tufft hela utbildningen igenom. Känner igen känslan! Nu är jag färdig. Det gick!
Du kan också! Kom igen, Maskis! Vi är med dig! :o)
Postat av: Maskrosen
Tack för era uppmuntrande kommentarer! Snart ska jag kämpa vidare!
Trackback
