Äntligen!

Ledighet har varit nyttigt för mina rutiner. När jag har haft massor av tid har saker och ting börjat att hända. Disken blir diskad utan att jag har tänkt på det. Bokar en tvättid av bara farten. Sveper av golvet med dammsugaren.
  Det får mig att känna mig så nöjd. Duktig. Kapabel. Jag klarar det här!

Snart börjar skolan. Tiden hemma blir kortare. Antagligen kommer det gå ut över mina nyvunna rutiner. Men det gör inget. Nu vet jag att jag kan. Det kommer att komma tillbaks igen. I sinom tid. Ingen idé att tvinga fram något. Nu vet jag att det går. Jag är inte bara lat. Det blir människa även av mig en dag. ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0