Ny stad. Mina vana mönster rubbas. Mina rutiner som rutar in vardagen. Klistret som får min värld att hålla ihop.

När vanemänniskan tvingas in i en ny situation skakar världen.

Hur kan jag få den att stanna?

Lugna andetag. Tunga muskler. Tankarna rinner förbi som ett vattenfall.

Ändå styr oron. Ändå bestämmer rädslan. Rädslan för det okända. Risken att det blir värre är liten, men just nu vet jag hur livet ser ut. Jag vet hur jag kan hantera. Även det som inte är bra är vant.

Vanor är vanemänniskans livselixir.