Vaken och pigg. Det är skönt att jag kan vara det. Men dumma lilla kropp, inte NU!

Rytmerna går i otakt. Saker och ting händer. Bara inte riktigt när de ska. Kanske inte heller riktigt på det sättet jag hade tänkt mig.

Vanemönster hackar.

Det känns som att jag sitter fast i något som jag inte kan sätta fingret på. Det är något som inte stämmer.

Då får det väl vara så ett tag. Förhoppningsvis hittar kroppen hem igen snart.
Ett första försök blir att somna om. Hörru kroppen - det är många timmar natt kvar!