Min första sommar som läkare är över. Nu väntar en veckas ledighet innan sista pluggterminen drar igång.

Jag har överlevt. Jag har växt. Jag har mognat.

Tidigare har jag ibland tvivlat på om jag valt rätt yrke. Efter den här sommaren är jag säker. Det här är helt rätt!
  Vissa gånger är det ett vidrigt arbete, men andra gånger helt fantastiskt. Att vara läkare är ett yrke som engagerar. På gott och ont. Men jag gillar det. Jag gillar att få känna, jag gillar att påverkas av andra människor och kunna påverka andra. Jag gillar att mitt jobb betyder något för mig.
  Även de dagar då allt känns övermäktigt och uppgifterna hopplösa. Då får man prata igenom det med en klok kollega och sen har man lyckats bemästra ytterligare en situation.

Det här yrket får mig inte bara att utvecklas som läkare och lära mig mer teori, det tvingar mig även att utvecklas som människa. Det får mig att känna och tänka. Det får mig att ta några steg närmare mot att till slut bli den där äldre, klokare kollegan.

Det tycker jag om!