Mänskligt pussel?

En stukad fot, en tumme ut led, en bruten höft. I långsam mak strömmade patienterna in på ortopedakuten. Röntgenremiss, operationsanmälan, gipsning. En kopp kaffe. Inläggning på medicin. Smärtstillande.

Jag gjorde misstaget att tänka att det var lite långtråkigt.

Av någon underlig anledning låter traumasökaren värre än ett skorrande brandlarm. Trots att min handledare befann sig med sökaren i rummet intill hoppade jag högt framför datorn.
  Ut i korridoren. Möter handledarens blick.
  Stort trauma.

Vi kom till akutrummet fem minuter innan patienten. En bilolycka fick vi veta. Kirurg, ortoped, narkosläkare och en vilsen kandidat. Alla visste vad de skulle göra, var de skulle stå. Jag ställde mig i ett hörn. Hoppades att jag inte skulle vara ivägen.

Ett bylte gjort av landstingsfiltar kom inrullandes på bår. Stabilt fastspänd på en spineboard (för att stabilisera ryggraden). Svagt gnyendes.
  Som läkare ska man kunna hantera det mesta. Kanske kan jag en gång också lära mig det. Men än så länge tycker jag bara att det är hemskt.
  Ben och leder åt fel håll. Blod, ont, nedsatt känsel. Skallskada?

Kandidaten som ändå börjat växa till sig blev återigen mindre än minst. Gjorde det jag blev tillsagd. Inget annat. Kändes bra att inte vara ansvarig just då.
  Samtidigt kände jag att jag hade koll. Jag visste vad som skulle göras. I framtiden kommer det att fungera utmärkt. Bara inte just nu. Inte första gången jag ser en så skadad människa.

Denna gång fick jag bara observera, härbergera och reflektera. En tillräckligt stor prestation för dagen. Adrenalinet har precis lagt sig. En lärorik dag.

Kommentarer
Postat av: Mib

Å hjälp vilken dag....



Men du vilka fina småbilder du har på en del ställen.

2009-09-30 @ 22:06:02
URL: http://mibfilosoferar.blogg.se/
Postat av: Maskrosen

Ja, det var en dag jag kommer att komma ihåg länge. Som tur är ter sig de flesta dagar långt mycket lugnare.



Vad kul att du gillar bilderna! Tyvärr kan jag inte ta cred för de flesta av dem. Några bilder är egengjorda, men många är endast egensnodda...

2009-09-30 @ 22:40:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0