Vyssan lull...

Det vita narkosmedlet trycks från sprutan in i blodbanan. Patienten sjunker sakta bort och lämnas åt maskiner för att fortsätta hållas vid liv. En vanlig sövning inför operation.

Mitt bland gröna dukar, inpackade människor och pipande apparater kan jag inte låta bli att känna hur utlämnad patienten är. Mildrar det hela genom att nynna en liten vaggvisa. Det känns inte lika farligt då...

Kommentarer
Postat av: Mib

Vad fint! Undrar om nån sjöng när jag blev sövd, det tror jag inte. Men det hade varit skönt att veta efteråt att nån gjorde det...

Själv fick jag liksom dödsångest på nåt sätt istället efteråt. Hade mkt funderingar kring döden då. Det är längesen, men det var jobbigt.

2009-10-20 @ 10:55:33
URL: http://mibfilosoferar.blogg.se/
Postat av: Maskrosen

Jag kan sjunga en liten vaggvisa för dig nu om det hjälper... ;)



Det är väldigt utlämnande att låta sig sövas. Man ger upp hela sin kropp till andra människor och maskiner. Att sövas är inte farligt egentligen, men jag förstår att det kan vara skrämmande! Själv har jag aldrig blivit sövd än, så jag kan bara kommentera det utifrån läkarsidan.

2009-10-21 @ 01:13:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0