Drömmer jag? Eller är det på riktigt?

Jag är så trött att allt känns som en dröm. Kroppen känns lite dimmig, som jag alltid har tänkt mig att de är i drömmarna. Tung. Tankarna far iväg i fantasier som är helt fantastiska. Jag ligger och tränar på att ligga alldeles stilla. Utan att spänna en muskel.

Trots det kommer inte sömnen. Sömnigheten, men inte sömnen.

Så jag tog paus från sömn-lektionen och bloggar lite på rasten. Snart ringer det in igen och då är det dags för en ny omgång. Ligga stilla, andras, låta tankarna fara iväg. Kanske kan jag få sömnen med mig denna gång.