Nu är det jul igen

Ensamhet.
Övergivenhet.

Gömd under en filt med andetagsfuktig luft. Ljudlösa snyftningar och långsamma tårar.

Inte synas. Inte märkas.

Bara hålla sig undan och sluta att existera. I alla fall en liten stund.
Bara hålla andan och inte finnas. I alla fall tills det är över.

Återigen är jag fem år och hela världen är alldeles för stor för att behärska. Mitt vardagliga förnuft har tagit flyget till vintersemestern, kvar blev de gamla överlevnadsmekanismerna. Jag vill inte vara med om det här en gång till! Jag vill vara stor nu!

En annan typ av julkänsla.

Kommentarer
Postat av: FiaLisa

Kramar!

2011-12-23 @ 07:54:08
URL: http://fialisa-drdr.blogspot.com
Postat av: FiaLisa

Kramar!

2011-12-23 @ 07:54:26
URL: http://fialisa-drdr.blogspot.com
Postat av: Doktoranden

Dy syns. Du märks. Om du tillåter andra se dig. Men ingen ser dig under filten.

2011-12-23 @ 11:08:23
URL: http://Doktorandtankar.blogspot.com
Postat av: Maskrosen

Tack, FiaLisa!



Doktorande, du har så rätt. Är bara så förbannat svårt ibland. Men jag jobbar på det.

2011-12-26 @ 20:23:39
Postat av: H

För några år sedan hade jag mitt livs värsta jul någonsin, med en förfärligt obehaglig julkänsla. Då var jag också fem år gammal och världen alldeles för stor. I år var en helt annan typ av jul med en mycket bättre typ av känsla. Största skillanden nu mot då är att jag gör det jag faktiskt vill göra och inte det jag tror att jag borde göra. Jag spenderar min tid här (med sådana jag tycker om) istället för där (med släktingar som får mig att må dåligt). Nåja, med dessa ord tror jag att jag vill förmedla något slags hopp om förändring - det går att gå från obehagliga julkänslor till en annan typ av känsla även om det ibland krävs flera år. Jag tror jag måste starta en egen blogg... ;)

2012-01-13 @ 09:07:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0